Motorcykelhistoriska klubbens Gävleborgsavdelning bildades 1981 och är en ideell förening för intresserade av äldre motorcyklar. Vi är ca 200 medlemmar och har tillsammans ungefär 400 motorcyklar.

Årsmöteshandlingar, protokoll, medlemsinformation mm finns under fliken.
"Om klubben/Hämta filer" 

INSTÄLLDA/FLYTTADE  aktiviteter se Kalender

En lista på onsdagskörningarna finns att läsa/hämta här.

Måndagsåkningar här.



Höstresan till Tidö Slott/MC-Collection ställs in!
 
Coronaviruset fortsätter att härja och vi vill inte riskera en smittspridning via en bussresa med ett 30-tal personer ombord. Därför ställer vi in resan. Anmälningsavgiften kommer att återbetalas. Hans Back kontaktar varje deltagare för att få ett kontonummer dit pengarna kan skickas.
 
Vi är ledsna att behöva ta detta beslut men ser ingen möjlighet att genomföra resan.
 
Vi hoppas på förståelse för detta!
 
Hans Back och Rolf Markström       

Obs! Måndagåkningen den 27 juli var endast aktualiserad i face book. Ingen information på hemsidan. Red anm

Måndagen den 27 juli försökte sig Anders ”Nalle” Lundgren åter på en resa, som tidigare blev avkortad på grund av väderförhållanderna.
Första stoppet blev som tidigare, Lumshedens kaningård, och även nu goda smörgåsar och kaffe till ”rätt pris”. Denna gång gick vi och tittade på alla dessa fina kaniner som Anna-Karin Åhsgren har och även tävlar med. På gården finns även hundar och hästar, och när jag skulle fota Anna-Karin vid hennes prisskåp för kanintävlingar, blev jag ”puttat” åt sidan. Det är väl någon av oss som ville komma fram och kolla, tänkte jag, men hej vad jag bedrog mig. Det var en häst som kommit in genom den lilla dörren och försiktigt puttade bort mig lite med sin mule. Snacka om en som blev överraskad, men det var en snäll häst, som genast blev utkörd.
Efter fikat vid Lumsheden fortsatte vi förbi Svärdsjö, Vintjärn, Svartnäs till Jädraås där vi tog vårt egen medhavda kaffe, innan färden gick vidare till 272:an söder om Ockelbo för vidare färd mot våra hemorter.

Fotot: ”Detta smakade bra” fikat nu i magarna, och alla är nöjda.
 
Text och foto:  Caj Abrahamsson samt Anna-Karin Åhsgren som åter fotade oss med min kamera.

Anna-Karin Åhsgren med en av sina mest prisbelönade kaniner

Den finkänsliga, puttande hästen.

:   Dessa kaniner skall bli mat och ”pälsar”.

Fika två vid Kjellas macken vid Jädraås.  Bord med sittbänkar finns på andra sidan järnvägsspåren.

Onsdagskörningen 8 juli gick till Åmot och Bunges Kapell. Regnet hängde under de mörka molnen, så vi blev endast fem kamrater som träffades och hade trevligt tillsammans. Undertecknad som kom iväg sent hemifrån, och tog därför snabbaste vägen, alltså E4 och sedan in mot Ockelbo och Åmot. ”Tvärsvarta” moln både norr och österut. Efter c:a en mil började det knapra på hjälmen i några sekunder, sedan kom skyfallet inklusive hagel. Nästan så att det gjorde ont på armarna och det dånade i hjälmen. Efter ett tag, avtog det värsta och c:a fem kilometer från avtaget mot Ockelbo slutade det regna, och till och med solen visade sig. Ockelbovägen var helt torr, det verkade inte ha regnat där sedan anno dazumal. Så slut gott, allting gott.
 
Text och foto:    Caj Abrahamsson
 

Fem som trotsade vädret, för en tripp till Bunges Kapell i Åmot (inklusive undertecknad)

Måndagen den 6 juli hade Anders ”Nalle” Lundgren ordnat en trevlig utflykt med våra motorcyklar. Lite kortare för de som körde små äldre gammelcyklar och lite längre för de som ville ta en rejäl sväng. Vädrets makter var dock inte med oss, det var mycket regn, men även lite sol emellanåt. Tyvärr blev vi bara fyra deltagare inklusive Nalle, alla på modernare cyklar. Färden skulle ha gått, först till Lumshedens kaningård där det även skulle finnas fika, sedan fortsätta förbi Svärdsjö, Vintjärn, Svartnäs, Jädraås och sedan skiljas åt i Sandviken.
Med lite blöta mc:n och kläder kom vi till trivsamma kaningården, där trevliga Anna-Karin Åhsgren tog i mot oss med goda smörgåsar och paj, och därtill, till ett mycket bra pris. Här blev vi sittandes alla vi fyra samt Anna-Karin vid fikabordet med trevliga och roliga samtal. Till slut skulle vi dock åka vidare, men kolsvarta moln närmade sig, så istället för att köra ”rejset” runt tog vi beslut på att åka hemåt istället, och så blev det. Det blev dock en mycket trevlig resa utan att bli alltför blöt.
 
Text och foto  Caj Abrahamsson samt Anna-Karin Åhsgren som fotade oss fyra tappra med min kamera.

Här sitter vi fyra tappra och myser vid Lumshedens kaningård.

Trevliga Anna-Karin Åhsgren som serverade oss gott och billigt fika. Hon hade öppnat speciellt för oss denna dag, synd att vi inte blev flera.

Klubbkörningen den 10 juni gick till ett nytt resmål - Kratte masugn, en bortglömd pärla.

Det blev en varm och fin kväll.

Måndagskörningarna får sägas ta sin början i och med Måndagen den 8 juni, då Anders ”Nalle” Lundgren kallade till Valborundan. Den riktiga Valborundan torsdagen den 21 maj, alltså Kristi himmelsfärds dag, fick ju ställas in på grund av Coronaviruset. Även denna gång gällde motorcyklar äldre än 35 år (helst) alltså Valborundans regler.
Det blev en riktig trevlig resa för oss 19 deltagare, med start från Rörbergs flygfält klockan 11.00 och följde i stort den bansträckning som Lars-Göran Jernström lagt för för den inställda rundan gällande år 2020. Det blev flera stopp innan den efterlängtade kaffepausen kom vid vid Gammelstilla Café. De flesta hade fika med sig, men för de som inte hade detta, fixade Lena vid detta café både kaffe och smörgås.
Denna runda kommer även att köras på riktiga Valborundan nästa år, alltså 2021, då vi får hoppas att Coronaviruset har lagt sig.
 
Text och Foto:   Caj Abrahamsson

Fika vid Gammelstilla Café, och i Coronavirusets fotspår, sitter vi utspridda på många bord.

Flera fina gamla veteraner var med på denna tur.

Nu har det blivit riktig fart på onsdagskörningarna. 3 juni var vi 26 stycken som tog våra motorcyklar och for till Bergmans Fisk vid Saltharsfjärden i Norrsundet. Vilken fin resa det blev och bara namnet fick det att vattnas i munnen på oss fiskälskare. Detta är en helt ny anläggning, den är så ny att den inte har blivit klar ännu, för det jobbas för fullt på restaurangen, det stora fina utedäcket samt en pir med stolar och bord för de som har egen skaffning med sig. Invigning av detta kommer att bli efter midsommar, datum ej fastställt. Butiken har dock öppet, men var stängd när vi kom, men det hindrade inte att Dennis Bergman öppnade en dörr och kom utdragande med en vagn med härlig Rökt Böckling, Rökt Lax samt Rökt Strömmingsflundra med citronpeppar emellan. MUMS. Det var många paket som plockades ner i mc-väskor, tejpades fast på någon liten pakethållare o.s.v.
Att solen sken, det var ju bara som det skulle vara.  På randen till havet.............

Text och foto: Caj Abrahamsson

…...nybyggnation pågår av Bergmans Fisk vid Saltharsfjärden i Norrsundet. Obs vilket trädäck för utomhusäta.

Trevligt, tycker Dennis Bergman.

Försäljning pågår från utdragen vagn efter stängningsdags.

Vem kan motstå dessa nyrökta böcklingar.

Här kan man fika med medhavd kaffetermos.

Tredje onsdagkörningen för året genomfördes onsdagen den 27 maj. Träffplats denna gång var Laxön vid fina Älvkarleby. Regnet hängde lite i luften, men när kvällen kom blev det ett fint mc-väder, vilket vi elva som träffades kunde njuta av med våra hojjar.

Text och foto:   Caj Abrahamsson 

Våra trevliga onsdagskörningarna har nu börjat för våren och sommaren, trots Coronaviruset. Vi åker ju på våra egna motorcyklar och fikar med lite avstånd till varandra.
Efter en lite trevande början vid Engeltofta 13 maj, så slog den sköna våren till den 20:e , där fikastället var Bruksparken i Mackmyra. Solen sken, och det var varmt och härligt, och nu var vi 13 motorcyklister som pratade, fikade och hade det fint i det sköna vädret.
Nästa onsdag, alltså 27 maj, träffas vi på Laxön vid Älvkarleby.
Klubbkörningarna finns utlagda på vår hemsida, kolla där.
 
Text och foto:   Caj Abrahamsson 

Härligt och mysigt i Mackmyra

På klubbträffen torsdagen den 11 oktober var det en högtidskväll för de som gillade moto-crossen i fornstora dagar. Då fanns Hembygdsföreningens Ulf Westin på plats och berättade om ”Sippan”. Så var nämligen den lokala benämningen på dåtidens hemmabana för SMK Gävle, annars populärt kallad ”Siporexgropen” i Vretas Valbo. Ett namn kopplat till Gävleföretaget Siporex som tillverkade lättbetongblock 1945-1971. Redan under sommaren 1953 hördes det första motorljudet då grustaget började avvecklas.

                                                                              Vår ordförande Michael Mattsson tackar Ulf Westin t v för en trevlig kväll

Tiden i ”Sippan” var en stor glansperiod för SMK-Gävles moto-crossavdelning, vars lagmedlemmar syntes högt upp i prislistorna. Även rikskändisar i form av bl a ”Vilde Bill” Nilsson och Sten ”Storken” Lundin deltog i ett antal tävlingar.
År 1959, då en av SM-tävlingarna avgjordes här, vann vår egen Bertil Eriksson ”lilla klassen” över Torsten Hallman, för övrigt den senares enda förlust det året. En tävling där nog ”Sippan”-perioden hade flest antal åskådare – 3200 betalande.

Vid den här tiden, var i likhet med roadracingen, 500 cc-klassen att betrakta som kungaklassen, men i moto-cross fick man ha motorn igång vid start till skillnad från roadracingen där det var springstart.
Med motorn igång var det svårt att undvika tjuvstarter, så man hade allehanda trix för att hålla starten bl a under en period vänster hand på hjälmen för att inte växeln skulle kunna läggas i förtid. Ett försök med ljuslampor fungerade inte i stark solbelysning, så tävlingsledare Gustaf Hägglund fick åter ta fram startflaggan.

Förutom tidigare nämnde Bertil Eriksson som dominerade 250-klassen i distriktet och även tävlade på elitnivå var Gävles Karl-Gunnar ”Salle” Salander nestorn i 500-klassen. I lagtävlingar hade ”Salle” det hedervärda numret 50 på sin maskin. Jmf proffscyklingen där lagets kapten alltid har nollan på nummerlappen och därmed är den som övriga laget kör för. Men alla lagmedlemmar är lika viktiga – det gällde att slå ”sin förare” i de andra lagen.
Epoken ”Sippan” tog slut då den sista tävlingen kördes 1961.

Det som var speciellt roligt var att flera av dåtidens lokala stjärnor fanns på plats i Bygdegården denna klubbkväll.

Text Pär Bäcklin
Foto Arbetarbladet, J-berg/arkiv Gävleborg, ”privat” och Hans Back

Här har man ännu inte hunnit få bort lingrävaren som färdigställt banan.












Karl-Gunnar "Salle" Salander på sin Matchless 500 cc

Bertil Eriksson vinner "lilla klassen" 1959

Stilstudie av Bertil på sin Silverpil. Titta på Husqvarnans typiska framfjädring, som var vanlig på standarcyklarna.

Måndagen den 30 juli, gick Måndagskörningen hem till Leif Aurosell i Hedåsen (mellan Årsunda och Österfärnebo). Leif som åker sidovagnsracing med sin specialmaskin som har en König båtmotor, dock ”lite” ändrad för sidovagnsracing.
Leif har tillsammans med Lars-Gösta Schwartz från Hofors utvecklat dessa sidovagnsmaskiner (Lars-Gösta som åkt den berömda tävlingen på Isle of Man inte mindre än 26 gånger).
Deras motorcyklar är verkligen speciella, den förändrade König-motorn från båt till sidovagnsracer är bl.a. slidmatad med hjälp av en ”gammal grammofonskiva”, som man gjort ett jack i. När de bromsar ekipaget och styr åt t.ex. höger, vrids bromsskivan åt vänster. Bromsskivorna är förresten från Renault 8 och 10-bilar medan hjulen är 10-tums hundkojehjul.

        
                                                                                             Vilket race-ekipage, som synes sitter bromsskivan fram inte alls hjulet.

När Leif start upp härligheten och varvar upp den till 12000 varv/min kommer ett mycket skönsjungande ljud till oss publik
som hänförda lyssnar till de konstruktioner som Leif och Lars-Gösta fått till.
- Numera åker jag Classic Racing, säger Leif Aurosell. Jag har slutat att åka runt på Europas racingbanor, det blev helt enkelt för dyrt, så den bästa cykeln jag hade, har jag sålt till Prag.
- Jag hade också en långcykel (en längre variant av en sidovagnsracer) fortsätter Leif, som jag sålde, men den killen åkte av rejält, ut på en åker som hade en höjdskillnad på två meter nedåt i 240 km/tim. De flög åt alla håll och kanter, och den skadade karossen har jag nu köpt tillbaka, få se om jag skall rusta denna och bygga upp ett nytt raceekipage.
Leif berättar vidare att han började tävla redan när han var 15 år med en 98:a på en sandad isbana i Årsunda. Han har i början av sin karriär från 1956 åkt motocross med tre stycken Husqvarna Silverpilar. Han har kört 1000-mseters, backe osv och hittills haft 10-talet sidvagnscyklar.
Numera är Leif Aurosell 78 år fyllda, men vad är det på en fullfjädrad racingförare.
 
Text och foto:  Caj Abrahamsson 

 Här finns kraft och ovanliga konstruktioner.







Konstruktörer och förare på Leifs maskin. Fr.v. Leif Aurosell och Lars-Gösta Schwartz.







En tilltuffsad och hoptejpad långkaross, som kanske blir en racer på nytt.

Både Leif Aurosell och Lars-Gösta Schwartz körde helgen efter, alltså 3-5 augusti, 53-Årsracet på Sviestabanan i Linköping. Där tränas och tävlas det samtidigt i Roadracing, Motocross, Trial och Speedway både med och utan sidovagnar dessa dagar, inom Classic Racing.
För både Leif och Lars-Gösta gick det inte så bra på lördagens tävling, bägge fick bryta, För Lars-Gösta med burkslav Hans Blom gick det sämst, en kolv skar, så för dem var det bara att ställa in cykeln i släpvagnen och bli åskådare. I Leifs maskin gick en slidrem sönder, vilken kunde bytas, så han med sin burkslav Sören Eriksson från Enköping kunde åka in på tredje plats i söndagens tävling.
 
                                                                                                   Leif Aurosell t.v. med burkslav Sören Eriksson inför tävlingarna.
Text och foto:   Caj Abrahamsson                                                                                                                                                                                                               

 Leif Aurosell/Sören Eriksson jagar mot sin tredje plats, här före Rasmus Dombernowsky

 En burkslavs vedemödor.

 Att vara smidig var ordet.

Allt hade fungerat bra på träningen för Lars-Gösta Schwartz t.v. och Hans Blom....men sedan fick de tyvärr bryta.






Lars-Gösta Schwartz/Hans Blom, så länge det varade.